Hur hanterar du problem?

• Problemfokuserad coping: Då försöker du själv påverka eller förändra själva situationen genom att göra något konkret. Det kan handla om planering, problemlösning, informationssökning eller någon annan aktiv handling. 
• Känslofokuserad coping: Istället för att förändra situationen försöker du  påverka de jobbiga känslorna som uppstår i koppling till problemet. Du reflekterar över vad du känner och försöker sätta saker i ett annat perspektiv, vilket har potential att förändra dina känslor. Det här en viktig strategi att öva upp eftersom det är många saker vi inte kan påverka i livet (även om vi skulle vilja). Ibland kan känslomässig coping handla om att för en liten stund distansera sig från problemet. Du kanske går och tränar, kollar på en film eller göra något annat som gör att du släpper tankarna på problemet en liten stund. När du sen tänker på problemet igen kan det hända att det har ”krympt” genom att du fick perspektiv på det och det kan göra att du även känner dig lugnare och lättare kan fundera på en konkret lösning om det fortfarande behövs.  
• Socialt fokuserad coping: Det här handlar om att vända sig till andra människor för att få stöd att hantera ett problem. Ofta integreras den här strategin i övriga strategier. Du kan be någon om hjälp med något praktiskt eller du kan få stöd genom att bolla problemet i ett samtal med någon annan så att du får perspektiv på det,  vilken kan göra att dina känslor förändras eller att du kommer på vad du konkret kan göra för att lösa det.
• Dysfunktionell coping: Coping av det här slaget kan se ut på många olika sätt, men det som är gemensamt för alla former av dysfunktionell coping är att de inte löser själva problemet eller på djupet förändrar känslorna som är kopplade till situationen. Denna typ av coping är ofta kopplade till våra försvarsmekanismer. Man förnekar problemet, rationaliserar, tränger bort jobbiga tankar med mera. Olika destruktiva aktiviteter, som riskkonsumtion av alkohol, arbetsnarkomani,  överdrivet fokus på relationer med mera är en konsekvens av den här typen av copingstrategi. 

Om du efter att ha reflekterat över hur du gör när du ställs inför problem inser att du använder strategier som inte är konstruktiva kan det göra stor skillnad att förändra det, antingen på egen hand eller med stöd av någon du litar på.

Konstruktivt förhållningssätt till problem
I samband med att du funderar på dina copingstrategier kan det också vara givande att fundera över hur du förhåller dig till problem överhuvudtaget. Om man ser problem som något nödvändigt ont som man anser att man borde (eller har rätt att) slippa är det lätt att må dåligt. Och det är klart att problem kan vara skitjobbiga, men samtidigt påverkar vårt förhållningssätt till dem väldigt mycket, och att reflektera över sitt förhållningssätt till problem är lika viktigt som att se över sina copingstrategier. För en sak är säker: ingen människa kan leva sitt liv utan att behöva hantera problem. De kommer i smått och i stort, i jämna mellanrum eller ibland i klump. 

Klart att ingen önskar sig problem, men eftersom man ändå inte kan slippa ifrån dem hur gärna man än vill kan man använda de på något smart sätt. Ett smart sätt är att fundera över om man kan kan lära sig något av de problem som dyker upp i ens liv. För det mesta kan man det, även om det inte är säkert att det känns så när man står mitt i geggan och försöker hitta en lösning. Men efteråt, när man får lite perspektiv, finns det ofta lärdomar att hämta i problemen. 

Bli medveten om negativa mönster
En del problem kanske man bara kan lära sig någon smart praktisk lösning av, men andra problem kan hjälpa dig att se mönster i hur du förhåller dig till saker eller lever ditt liv. Till exempel: Om du gång på gång får sparken för att du försovit dig för många gånger och du vill slippa vara med om det igen kan det vara smart att fundera över varför du försover dig så ofta. Sover du dåligt för att din säng är oskön, går du och lägger dig försent, har du en för låg ringsignal på din väckarklocka eller finns det någon annan anledning till att du försover dig? Kanske har du den dåliga vanan att felberäkna när du behöver gå hemifrån. Det vill säga du är en tidsoptimist. Säg att det är det sistnämnda som gör att du gång på gång blir av med jobbet. Att bli varse att du behöver göra något åt din tidsoptimism innebär att du kan fokusera din energi på att förändra just det, och på sikt öka chansen att komma i tid till jobbet och därmed behålla det. Troligen får du även andra positiva effekter av din förändring. Sett i bakspegeln kan du kanske några år efter eländet tänka att det var bra att dina arbetsgivare satte ned foten, så att du fick syn på ditt dåliga mönster och tog tag i det. 

Exemplet ovan är bara påhittat, men faktum är att de flesta av oss har ett eller flera beteenden som ställer till det för oss. Ofta vill vi skylla våra problem på andra, men om vi istället tar ansvar och tar problem som en möjlighet att reflektera lite djupare om oss själva ökar möjligheten att vi kan påverka våra egna liv i en positiv riktning. Och vem vill inte det – även om det medför lite inre arbete?